Ja jag lever...

Nu är jag tillbaka, vattenkopporna tog hårt på mig, mest psykiskt. Jag hade ingen feber och inga större besvär med klådan, det var väl det som gjorde det jobbigast, jag ville ut i det fina vädret.
Vad har hänt mer under perioden, jo en hel del faktiskt....
Jag har börjat på ett nytt jobb, på skatteverket, väldigt enformigt sitter och knappar in deklarationer 8 timmar om dagen. Det hade varit outhärdligt om man inte haft Rixfm i öronen och bra arbetskamrater som man skojar med.
Vi har skrotat min bil (forden) den hade kostat så mycket att renovera innan besiktingen, så det var inte värt det. Framruta skulle bytas, avgassystem skulle bytas, bromsar, bromsok m.m listan kunde göras hur lång som helst.
Min lilla katt Greysi har kastrerats

 
Hade man haft den energin efter en operation som hon hade då hade jag varit jätte nöjd. När jag hämtade henne kl 14 så var hon vaken, och ville inte sova, hon vaggade fram hela tiden, stressad och skrämd för minsta lilla. Leken finns kvar även om det är lite besvärligt med tratten.

Den 28 maj så tas sygnen bort, konstiga stygn förresten. De var av ståltråds liknande material, har inte sett något liknande.
Jag har fyllt år 32 år så det är inget direkt att fira, men som jag säger jag känner mig bara yngre och yngre..så man är väl inte äldre än man känner sig ;).
Nä nu är det dags att krypa till säng och ladda batterierna för en ny vecka...
Återkommer snarast och berättar mer...
Ha det underbart alla där ute..
Kram


För att visa, att man inte alls blev rädd när man hoppade till, kan man hoppa upp och ner ett par tre gånger liksom för att motionera sig.  - Nalle Puh

Kommentarer
Postat av: Lina

Vill läsa nått nytt här snart ;)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback